Torsdag 3 juli.
Hoppas du lärde dig något på språkstöd idag!
Lycka till imorgon på provet! :)
Jag återkommer med nästa veckas program så fort jag vet vad vi måste fokusera på!
Kolla bloggen igen innan måndag!
Hälsningar från Riitta
Ändring vecka 27
30/6 kl 10.00-12.00 svara på enkät 3/7 kl 10.30-13.30 urinorganen och njursvikt. En halvtimme till egna frågor.
Måndag 30 juni. Ändring!
Enligt önskemål från era lärare så jobbar vi enkäten och likabehandlingsplanen från kl 10.00 idag. Så urinorganen går vi igenom först på torsdag! Mvh/ Riitta
Den här veckan ska vi jobba med urinorgan och sjukdomar i dessa!
Medicin 1: s 232-240 och 241-258.
Vi ses!
Riitta
LÄNKAR
Njure heter ren som medicinsk term.
Njurar och urinvägar (Vårdguiden)
Urinorganen pdf
Njurdagboken - en sida för njursjuka
Film 1 Njurar och hur de fungerar
Sjukdomar
Film 2 Njursvikt (Njurdagboken)
Sjukdomar i urinorganen.
Den vanligaste sjukdomen i urinvägsorganen är urinvägsinfektion Sjukdomen orsakas av bakterier som tränger in i urinröret och vidare upp i urinblåsan. När infektionen är begränsad till urinröret och urinblåsan kallas det blåskatarr, så kallad cystit. Det är den vanligaste formen av urinvägsinfektion.
Ibland sitter bakterieinfektionen i njurarna och njurbäckenet och heter då njurbäckeninflammation, så kallad pyelonefrit. Njurbäckeninflammation är en allvarligare infektion.
Urininkontinens, Innebär en ofrivillig tömning av urinblåsan. Det kan röra sig om allt från ett litet läckage till oavbrutet droppande. Urinblåsan fungerar både som en behållare för den urin som bildas och som en pump när blåsan ska tömmas. När urinblåsan är lagom utspänd av urin skickas nervimpulser till hjärnan och man känner sig kissnödig. När man har uppsökt ett lämpligt ställe för att kissa får blåsan signaler att dra ihop sig. Samtidigt slappnar musklerna i bäckenbotten av och slutmuskeln öppnas, så att man kissar. Mellan toalettbesöken är det lågt tryck inne i blåsan och högre i urinröret. Om trycket i urinblåsan överstiger trycket i urinröret uppstår urinläckage
Njursvikt
Njurarnas huvudsakliga uppgifter är att rena blodet från restprodukter som kroppen inte behöver och att avlägsna överflödigt vatten. Njursvikt innebär att njurarna av någon orsak inte klarar av det, och skadliga ämnen och vatten stannar kvar i kroppen.
Njursvikt kan utvecklas snabbt, under några dagar till ett par veckor. Det kallas då akut njursvikt och kan till exempel bero på kraftig vätskebrist eller att urinen har svårt att lämna njurarna på grund av att prostatan är förstorad. Om man får akut njursvikt blir man oftast bra igen när man har fått behandling för orsaken.
Kronisk njursvikt innebär att njurarna långsamt blir sämre, ofta under flera år. Orsaken kan bland annat vara att man har en njurinflammation eller diabetes. Sjukdomen kan bromsas upp om man får behandling för sådant som ökar risken för att njurarna ska skadas.
Symtom
Om njurarnas funktion bara är lite nedsatt har man oftast inga symtom. En njursjukdom brukar då upptäckas genom att man lämnar blod- eller urinprover av någon annan anledning.Symtom brukar man få först när njurarnas funktion är ordentligt nedsatt. Man kan vara trött, må illa och få klåda på kroppen.
Behandling
Om man får akut njursvikt får man behandling för det som har orsakat njursvikten. Till exempel kan man få vätska om man har vätskebrist, eller en urinkateter om man har besvär med prostatan.Om man har kronisk njursvikt får man i första hand behandling som ska se till att njurarnas funktion inte försämras så fort. Det är främst behandling mot högt blodtryck. Om man får symtom får man behandling för dem.
När njurarna nästan helt har slutat fungera behöver man behandlas med dialys, eller få en njure transplanterad.
När ska man söka vård?
Man bör kontakta en vårdcentral om man- är mycket trött, illamående och har klåda på kroppen
- kissar blod eller har skummande urin
- kissar betydligt mindre än vanligt.
